Jonna och Puff

Behövs det säga nåt mer?

Idag blir vi hemma och inomhus. Både jag och hunden håll på att frysa ihjäl på morgonens (eller visst, föremiddagens - husse har börjat jobba idag så då får vi sova hur länge vi vill :) ) snabb kissrunda.

Och det värsta är att jag har hittat rea från doggie.se och pupstore.se. Men jag SKA motstå, förhoppningsvis. Vad skulle vi egentligen ens göra med en lila vinterjacka från Pinkaholic eller en blå/svart-rutig jacka från Puppia [oh, nu såg jag att den Puppia-jackan var redan slutsåld, en problem löst iaf :)]? 

 
Visst är den väldigt väldigt fin?

Första dagarna hemma var Puff helt rumsren - då var han 8 veckor. Vi tyckte det var väldigt bra, men väldigt konstigt. Inte ens enda olycka på första dagarna.
Sedan blev han en vanlig valp och vi fick träna rumsrenhet.
Vid 6 månader gammal kunde vi säga att han var rumsren -vilket lycka.

Men idag har vi kisskalas igen. Han markerar, och mycket. Det spelar ingen roll hur ofta vi går ut eller hur långa prommisar vi tar, han kissar ändå. På gardiner, på väggar, på sin pinqvin, på väskor som ligger på golvet, på bordsben...you name it.  (tur nog så siktar han inte så bra, så oftast träffar han inte heller så bra :) ). Och man ser aldrig när han väl lufter ben,  nejdå, det gör han i smyg. Så ingen chans att korrigera honom då heller.

Så han får ha en blöja på det. Problemet är bara att han blir tokäcklig, vita magen blir helt genomgul och han luktar apa. Jaja, då får man väl magbada. Eller raka av heela magen :) Nu är våran kisslukts-spray slut så husse får åka och köpa nytt. Vet i fasen om det egentligen hjälper, men det känns bättre i själen att använda det - då har man iaf försökt.

Hur mycket innekissande kan man se som normal markering? Fast tur nog så tror jag att detta kommer ta slut efter ett tag, men tills den dagen kommer har jag förmodligen blivit galen. Eller helt okänsligt vad det gäller hundkiss (jag är på god väg...).

Och här väntar vi i bilen

I Finland äter vi förresten "riktig" julskinka, 11kg med ett stort ben i.
Och när benen väl kom fram så fick Puff ta en liten smakis.



Hemresan på båten gick sådär. Det var lite blåsigt så båten gungade rätt rejält. Den enda som var som vanligt var lille Puff - vår lille båtråtta. Enda problemet var att han håll på att trilla ner från sängkanten när båten gungade till :)



Efter Finlandsresan åkte vi till Småland där vi firade Nytt År. Det var lite spännande att se hur Puff skulle reagera, förra året var han ju bara en ynklig liten ulltuss och iår är han ju en stor kille. Men allt gick som vi misstänkte, kalasbra. Vi var bjudna på en liten fest med två andra par och deras hundar (en sheltie och en dvärgpudel) och alla hundarna gick ihop rätt så bra även om pudel var lite för busig för de andra två. Men Puff och sheltien Heidi busade hur mycket som helst med varandra, dom båda hade samma mjuka sätt att leka. Vid tolvslaget satt alla tre vovvarna i rad på fönsterbredan och tittade på raketer, synd att ingen han ta en foto då, dom var så himla fina nämligen. Och inte ett minsta lilla antydan av rädslan. Inte ens när vid kissrund kl 1 det smällde en fortfarande en del.

Men nu är vi äntligen hemma och det är superskönt. Dock har jag en uppsats att skriva som ska vara klar alldeles för snart och jag har pluggat alldeles för lite för att den ska bli klar utan superduber-sista minutens panikpluggande vilket är så tråkigt.

Jag har precis skickat intresseanmälan på en agilitykurs som börjar under våren. Spännande. Detta har jag längtat efter i princip sedan vi hämtade hem våran lilla Puff.

Undra hur detta kommer att gå. Puff är ju blixtsnabb! Hur fasen ska man kunna hinna med honom på en bana, eller få honom att hoppa alla hinder i rätt ordning? Det ska bli intressant. Och Puff kan ju inte hoppa :) Han hoppar fortfarande inte på sängen eller på soffan - han har aldrig gjort det. En gång byggde vi en liten hinderbana här hemma och hur långt vi än la hindret så kröp han under :) Men en agilitytunnel har vi faktiskt här hemma (köpt från Rusta) och det är Puff:s älskings sak. Fast problemet är att han springer in i tunnel och vänder där inne. Eller bara springer in, och genom, och tillbaka :) Om och om igen.

Puff kommer gå i klassen mini (mankhöjd under 35). Det är ungefär det enda som jag vet om att tävla inom agility. Men snart är vi värsta proffsen, pappisarna ska vara duktiga och passande i agility i alla fall.

Hur många där ute tränar agility? Vad är era bästa tips hur man ska förberedda sig inför
kursen så att man ska vara glänsa på kursen :) ?

Idag var det -7C när jag och hunden vaknade. Eller blev väckta av hussen som hade vaknat flera timmar tidigare för att tvätta. Varken Puff eller jag så pigga på att vakna, lillen till och med små morrade åt hussen när han kom och skulle väcka han :)

Men vi trotsade kylan och tog en långpromenad i skogen. På vägen mötte vi även Puff:s tjej Lizzie som också är en Puff, en Powder Puff nämligen :)  Men Puff och snö + kylan... det går i alla fall bättre än förrä året när han bara var en ynklig liten valp. Men så fort det fastnar snö vid tassarna så vägrar han att gå, vilken man dock kan förstå. Så nu är vi på jakt efter en spray som ska göra benen snöavstötande. Förra året såg vi sådan i Bromma Zoo, så det borde väl finnas iår också. Men när ska man hinna åka dit liksom? På helgen ska vi ha lite julbord här hemma med lite vänner och på måndag ska vi åka till Finland. Och nånstans där emellan jag ska plugga och skriva uppsats.

Puff har i alla fall juliga kläder. Igår kom med posten en Puppias tomtedräkt från Spoiled Dog. Den är lite stor runt magen med hade vi gått ner en storlek hade rygglängden inte räckt till. Men Puff blir supergullig i den, ska försöka fota lite kanske ikväll, men senast på lördag iaf.

Men som sagt, vi ska till Finland på måndag. Just nu har dom mellan -15 - -20 grader kallt. Fy usch. Men det verkar iaf att man har snö över julen, det är mysigt.

Idag har Puff fått mysa i sin mysoverall som han hade under jackan när vi var i skogen. Han blir så söt i den, som en riktig liten pojke (snacka om att förmänskliga djur :) ). Så jag ska bjuda på en bild på honom i samma dräkten, dock är han mycket mycket yngre i foton än han är idag.

Puff i snön. Det var inte allt för lätt att se honom, han hade ju snö upp till magen :)  
Man såg bara svarta öronen och reflex-västen, annars resten var bara vit, vit, vit...

Jag måste vara en av de nojjigaste matten i hela landet. Jag är helt övertygat att folk med större hundar än storlek mini har det mycket lättare då hundarna är mer tuffare.

Jag är inte orolig att ha Puff lös för att jag inte skulle lita på honom - de är de andra hundarna som jag inte litar på. Jag är rädd att en vacker dag så kommer vi möta en större hund (och ca 90% av alla hundar är större än Puff knappt 3kg) som också går lös och vill äta upp lille Puff. Om jag då skulle ha Puff komplat skulle jag hinna lyfta upp han på en lite bråkdel av sekund men.... Utgången skulle alltid vara dålig...frågan är bara hur illa det skulle gå. Men detta är dock något man inte kan gå runt och fundera på alla sina dagar, man får bara välja lite lagom trygga ställen att släppa lös lillen. Men man ska inte uppmana ödet, vi vet t.ex att grannhunden verkligen hatar småttingar och jag vill inte ta risken att denna hundens ägare inte kan hålla ordning på sin hund när de möter springande och lekande Puff. Så nej, nu blir det koppel här hemma.

Jag är tok orolig att någon ska ta Puff. Att jag nånsin skulle lämna han utanför en affär finns liksom inte i min värld och tanken på att lämna han själv i bilen känns inte så trygg heller.

Sedan är jag orolig över att någon ska trampa på Puff, att han äter något som inte smällter i magen eller fastnar i tarmarna, att vi mosar honom när han sover i sängen med oss...jo ni fattar...

Men när man är en liten hund så alla små grejerna kan vara så stora.

Hur nojjiga är ni?

Oj vad tiden går. Jag har varvat med extrajobbet och projektarbete i skolan så jag har inte haft några fritidsproblem på ett tag. Husse har inte heller varit hemma så mycket utan trivdes också väldigt bra på jobbet förra veckan - och han har verkligen ingen som helst schema... Men som sagt har Puff haft turen att få vara hos kompisen Molle och leka och busa.

Eftersom det har verkligen inte hänt nånting här på alldeles för länge kan jag bjuda på lite bilder från förra helgen då vi städade garage. Husse har ju gått och köpt en bil så vi var äntligen tvungen att rensa allt våra flyttgrejer som vi bara hade dumpat till garaget och sortera dom (slänga/spara). Måste jag inte ens nämna att vi har bott här redan ett år, otroligt att man kan bara låta grejerna ligga en liten evighet och ännu konstigare var att man hade flyttat med sådana grejer och inte slängt dom på en gång. Men Puff fick i alla fall vara med och städa vilket han inte tyckte var så roligt då det var kallt och blött ute - inte någon väder till en liten söt papillon att vistas utomhus alltså, enligt honom själv.



Så här kan ni se Puff som undersöker han nya fina vagn. Han ville förmodligen hoppa in där och sova, som sagt, han var inte så förtjust att vara med och städa). Och på har han han mitt senaste Tradera-fynd, en allväder-overall med ursöta apor. Han var relativt nybadat så jag tyckte inte att han behöver smutsa ner sig direkt i det blöta gräset. Att vara en matte som hatar smutsiga hundar är det inte alltid så enkelt att ha en vit hund :)

Vad länge sedan det var. Fattar inte vad tiden försvinner. På den här veckan har både matte och husse jobbat alldeles för långa dagar så Puff har fått vara hos sin kära vän Molle. Det känns att man inte hinner med nånting. SUCK. Nu ska jag också ha inlämning på ett skolprojekt början av nästa vecka och det projektet är inte riktigt klar än. Då måste jag också har lämnat in restuppgift från mina frånvaron under förra kursen samt att jag ska jobba... Tidsplanering, det är inte min bästa egenskap.

Så här har det inte hänt så mycket, vi har sovit, lämnat Puff, varit på jobbet, hämtat Puff, kommit hem, sovit....Så himla tråkigt. Fast samtidigt är det skönt att jobba lite, lite omväxling samt att det faktiskt är rätt roligt på jobbet. Och inte tala om att jag har massa olika saker till min att-göra-och-köpa-lista så lite extra pengar skadar aldrig.

Just nu närmast i framtiden planerar vi ett veterinärbesök för att kolla Puff:s knäna och ögon. Det är ju meningen att Puff ska gå i avel i framtiden och då är det ju viktigt att man har perfekta knän och ögon. Men det ska väl inte vara nån problem, men lite spännande kommer det att bli iaf. Vi ska försöka hinna med det innan jul i alla fall, men vi får se.

Eftersom om en vecka har vi en bil (eller husse har en bil och han blir vår personlig chaufför) har vi bestämt att testa nytt vet.klinik: Bålsta Smådjursklinik heter det. Vi har ju gått tidigare i Västerorts Djursjukhus men jag har inte riktigt varit helt nöjd med dem. Jag kan inte sätta fingret på det jag är missnöjd med, utan det är mer en känsla som jag har. Att hitta en bra veterinär är guldvärd och absolut inte enkelt :)

På torsdagsmorgon hände nåt roligt. Puff:s kompis Molle hade sovit över hos oss och när vår morgontrötta Puff vaknade på morgonen och såg att Molle faktiskt var kvar och sov inte alls så långt borta så blev han överlycklig. Jag har nog aldrig sett att Puff vaknar upp så snabbt :) Han ställde sig på sängkanten och vifftade svansen som en tokig, men Molle ville inte vakna. Då blev Puff sur och började hoppas runt på sängen och skälla på Mollis.

Och inte nog med det att dom fick vakna tillsammans, dem fick även spendera hela dagen tillsammans, dock hos Molle. Jag och Johan hade en heldags skola/jobb och på kvällen var vi biografen Victoria på söder.  Och det var ju ingen film som helst, utan dokumentaren Galeasen, Mon Amour.  Med detta film arbetade Johan under sin praktik som klippassistant och var väldigt stolt över sig själv att han fick vara med på eftertexter. Och vi var stolta av honom också, såklart. Lilla gubbsan. Och filmen var absolut värd att se, så vill ni också se den så visas det på SVT 2 ikväll kl 20.00.  På premiärvisningen igår gjorde jag också veckans kändisspaning: Mikael Persbrandt, som alltså är en av de skådespelare som medverkade i teater Galeasen i början av 90-talet.

Puff har ju blivit döpt efter en underbar barnlåt "Puff the Magic Dragon"

Äntligen lördag och man kan vara hemma och slappa. Vi (jag och grannen) passade på att fota våra små grabbar som numera har likadana mjukisöveraller. Så här såg det ut på föremiddagen:



Lilla sötisarna. På den andra bilden kan ni också se en del av Molles matte, fortfarande med en bebis i magen, men inte så länge till....spännande vad?

Jag har förresten lyckats bestämma mig vilka storlekar jag ska beställa av de fleecetröjorna jag skrev om tidigare. Det får bli en M från Puppia men L från Puppy Angel. Hoppas dom kommer snart, tycker att dom är så himla snygga att jag hoppas att de passar Puff. Så håll tummarna och tassarna.