Sambolivet
Själva flyttdagen, fredag var jobbig :) Det var inget roligt att springa runt med saker men tack vare lite hjälp av Niklas och Jonas lyckades vi få de flesta, de viktigaste sakerna till nya hemmet.
Igår tillbringades dagen på stan och vi handlade lite smågrejer till hemmet, och litelite kläder. Kvällen blev det mysmys med drinkar. Jag hade glömt bort hur snabbt man somnar efter några drinkar :) Jag tror också att vi var det ändå som inte var med på insparken på kåren... Men det blir nog tillräckligt med fest under kommande veckor, det blir födelsedagar och inflyttningsfester och gäster från långt borta osv...
Idag är det bara lite städning och organiserig som gäller, samt lite plugg. Men först, lite mat.
Om livets stora problem och om att flytta.
Jag har ett problem.En hundproblem, fast jag inte ens ha någon hund och jag skulle inte kalla mig en hundmänniska. Men jag tycker inte att småhundar kan räckas som hundar, utan de är mer som katter med hundegenskaper. Jag har hela mitt liv velat ha en liten papillon (lååååååångt innan det här minihund-i-handväskorna-hysteri) men det är sååå svårt att bestämma sig (och ja, man måste ju bestämma sig långt innan man väl ska skaffa en hund.) Nu har jag kommit på att en liten pomerian är väl också såååå supergullig. Nja, jag har väl några år kvar att fundera på detta, jag har lovat till mig själv att när jag börjar leva vanligt vuxen liv (och blir rik) ska jag få skaffa en liten vän med fyra ben. Eller två :) Men visst tycker ni också att dom båda er supersöta.
Jag funderar på det här med att flytta. En halv timme sedan tyckte jag att det är huuur jobbigt som helst, nu tycker jag bara att det är helt underbart och kul att få packa ner saker. Konstigt. Jag borde väl iaf vara van vid att flytta. Nu behöver jag inte iaf flytta fram och tillbaks mellan olika länder, som jag har gjort förr. (Finland-Sthlm-Finland-Sthlm-Finland-Falun) Men ibland är det inte så lätt att bestämma sig vad man ska göra och framförallt, vad man ska bo. Och med vem och hur.
Roligast av allt är, att mitt i flyttpackningen börjar man redan planerar nytt flytt. Kanske man ska ändå inte göra alla kurser uppe i Falun och istället flytta lite någon annanstans. Eller att vara utbytesstudent. Fast det möjligheten känns just nu lite långt borta, jag blir ju en liten sambotjej, och såna kan ju inte bara åka utomlands bara så där. Tror jag inte iaf. Inte om man ska vara borta ett halvt år. (jag tror inte riktigt på långdistansförhållanden) Men vi får se hur det blir i framtiden.
Hästtjejerna blivande chefer?
Jag läste en intressant artikel på Aftonbladets websida "Cheferna finns på ridskolor"
http://www.aftonbladet.se/kvinna/article1217106.ab
"Förmågan att samspela med hästen gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Stalltjejerna tvingas visa var skåpet ska stå. Det utvecklar deras självbild som handlingskraftiga, modiga och tydliga, enligt en ny studie av Lena Forsberg vid Luleå tekniska universitet.
- Stallflickorna tycker att de står emot traditionella förväntningar på hur tjejer ska vara. De ser sig själva som ledare, säger Lena Forsberg.
Det är de kraftfulla djuren och det som hon kallar för diskursen i stallet som utvecklar tjejernas ledaregenskaper.
- Saker som händer med hästar, till exempel att de sliter sig lösa gör att tjejerna måste ingripa. Det är en farlig värld, unga tjejer måste ta befälet mot dessa stora djur, säger Lena Forsberg.
Hästtjejerna i studien beskriver sig som "obrydda" och lite tuffare än andra tjejer."
Så innerbär detta, att jag som har ridit hela mitt liv (dock inte så mkt på senaste åren när jag har bott i Sverige) ska bli chef i framtiden. Låter inte så illa :)
Jag har aldrig tänkt att ridning är direkt något farlig hobby eller att det skulle utveckla mina ledarkunskaper. Kanske för att jag står för nära, jag är ju uppvuxen med hästar, så jag kan inte se farligheten även om det har hänt så mycket under åren. Och det här med ledarkunskaper....där kan finnas någon sanning. Min lilla häst väger nästan 600 kg och det är inte direkt så roligt när han vill inte göra saker och ting som jag vill. När t.ex jag är ute o rider och han bara totalvägrar att gå framåt det är inte så himla mkt jag kan göra, utan att vara envis och inte få panik och bli rädd och försöka att lilla Uppis (som han heter) ger upp och istället för att hoppa och stutsa skulle han gå framåt. Man kan ju inte direkt tvinga honom för att göra något han inte vill. Eller jo, det kan man visst, (som t.ex samband med veterinärbesök) men då är det lugnande sprutor som gäller.
Sedan det här att hästtjejerna står emot de traditionella förväntingar. Men är inte häster och ridning det mest tjejigaste hobby i världen typ? Det är ju så kuuul att shoppa hästgrejer, alla täcken ska matcha med varandra osv.. :)
Efter jul och nyårsfirandet
Nu är man tillbaka i Falun igen. Visst var det trevligt att vara borta lite, men så himla skönt att vara hemma igen.
Efter uppsatsskrivandet åkte jag och firade jul i Småland och bekantade mig vid Svenska julbordet. MumS, prinskorvar och köttbullar, iår slapp jag iaf det äckliga finska julmaten :) Jag hann träffa också lite mer killens gamla kompisar, vi var på middag och på bio (såg Guldkompassen, det var helt okei, slutade dock lite konstigt....) Julafton träffade jag också självaste tomten, som hade en finfin halsband och lite annat till mig.
Efter julen var det dags för hemskaste båtresan ever. Jag fattar inte att människorna vill åka båt över Östersjön på skojs skull. Usch. Båten gungade och lätt som det skulle sprica och sjunka. Så jag var rädd och mådde illa. När vi tillslut kom till Finland var det bra igen, träffade lite kusiner och mina små guddöttrar och sen så klart resten av familjen och lilla ponnyn. Nyårsfirandet var lungt, vi drack lite vin/öl hos mina kompisar och slutade kvällen med pizza. Jag var rätt så nykter faktiskt, men det kan man inte såga om lill-Killen.
Men igår flög vi alltså hem. Alla fiskarna hade överlevt så man kan väl vara nöjd. Idag har man hunnit att packa upp det mesta, byta vatten till fiskarna, handla och snart ska vi också tvätta. Så bra att man har någon slags vardag igen. Nästa veckan kommer jag och Bellis tillbringa med uppsatsen, det känns dock inte så jobbigt, Roger hittade inga stora fel på vårat uppsats.
Och snart ska jag flytta, typ om 3 veckor. Så det är mkt shopping som väntar på mig :) Det är ju så mycket man måste ha och mycket mer saker som man inte behöver, men vill ha ändå.
Kram och gott nytt år till allihopa :)
