Akvarium...
Sen efter vi hade sprungit runt på stan och köpt lite fina akvariumgrejer vad det dags att fylla akvarium med vattnet. Och sååå himla fint blev det. Nu står det där nere och väntar att vattnet ska bli bra och nya fiskarna ska kunna flytta in.
Nu har jag också bott i mitt nya lägenhet en stund, typ 5 dagar tror jag att det blir. Tjejerna som jag bor med är snälla, så jag behöver inte länge vara rädd för dom. Men nix, nu ska jag kanske fixa sista småsakerna på tentan, då är den klar. Imorgon ska den lämnas in, och man kan sluta stressa. Så himla skönt ska det bli.
packat och klart...
Imorgon är den stora dagen när jag ska flytta. Och jag lovar, jag ska ALDRIG mer flytta mitt i tentaveckan. Typ som idag, borde jag har skrivit o pluggat, men nejdå, det har jag absolut inte gjort mer än max 15 minuter. Men just nu börjar det kännas bra, konstigt nog. Om en timme ska jag på franska, och sen ska jag sova över hos killen. Jag tror att det är lättare att ta lugnare när man väl slipper att se alla flyttlådor och påsar som bara ligger precis överallt.
Men som sagt, hemtenta och flytt är inte den bästa möjliga kombination. Jag är sååå himla trött. Imorse har jag tydligen varit skitsur, jag kommer dock inte riktigt ihåg det här, hur kan jag vara sur om jag sover? Även om jag kvällen innan säger, att man ska väcka mig tidigt och släppa mig till duschen så att jag vaknar, så jag menade väl inte på allvar....
Puss
Helt otroligt...
Tänkte bara berätta, att igår har jag lyckats med det omöjliga. Jag skulle fixa lite tacos på middag, (med hjälp av kära sötnosen, så klart...) jag misslyckades. Jag glömde tacoskalen i ugnen, o usch så svarta blev dom. Tack o lov hemköp ligger bara en liten bit borta...
En fotboll-kväll...
Idag, har jag faktiskt börja fixa lite saker inför flytten. Bara en vecka kvar, det ska bli lite spännande, konstigt att flytta hem till två helt främmande tjejer. Fast alla som känner dom, säger att dom är snälla, och det tyckte jag faktiskt med, det lilla som jag har träffat den andra tjejen. Så det ska nog bli bra...
Jag är förresten väldigt chockad. Jag har en kompis nere i Stockholm. Min singel-kompis. Hon som jag hade med mig när jag var ute o levde det vilda singellivet. O såååå himla kuuuul hade vi. Visst, det blev en del vin, sena kvällar och trevliga killar, men nästan allra roligaste var min kära kompis. Vi hörde ihop liksom. Det värsta som skulla ha hänt till oss var att vi skulla fasta i ett riktigt förhållande. Ungefär så. Men nu hörde jag, att hon har....FÖRLOVAT sig. Så klart visste jag att hon har en pojkvän och gemensam lån för lägenheten dom bor i, men att förlova sig. Det känns som hon skulle vara otrogen mot mig. Vi är ju inte lika nära som vi var i "dom gamla goda dagar" men ändå. Vad händer med mig nu, när hon har gått över till den andra sidan, där alla är snälla flickvänner och pratar om barn o framtid.
Detta skulle inte vara å chokerande annars, men hon var den sista. Nu är det ingen kvar. ALLA mina gamla kompisar (tiden innan Falun) är seriösa flickvänner nu. Tänk om det går inte bra med killen, och jag blir singel igen. Vem ska ta hand om mig? Vem ska va den, som istället att mata mig med glass o tycka synd om mig, tar mig ute i vimmel igen? Tack o lov jag har iaf en Falu-kompis, som verkar va väldigt nöjd med sitt liv som singel just nu, så man får väl hoppas att hon finns där också den dagen när jag blir singel igen. (jag höll på att skriva ensam, man trots att man är singel, så är man ju inte ensam för det...eller hur)
Den dagen när någon av mina nära kompisar gifter sig så kommer jag nog sitta o storgråta i kyrkan. Inte bara för att jag är glad för deras skull, utan att jag är såååå himla rädd, att livet blir för vuxet. Jag vill inte det. Jag vill inte bli Fru V-W. Fast, kanske nån dag. Men inte än. Så snälla ni, för min skull....Om ni ska gifta er så fråga mig först om det är okei. Tack.
Men nu är det sov dags, så att man orkar vara pigg o glad imorgons seminariet. (usch...) Men god natt.
Singel-lördag. Typ.
Så himla skönt. Är nyvaken och klockan är nästan 12.00. Kommer inte ens ihåg när man senast har fått sova ut lite. Och nu, det enda som jag ska göra under 6 timmar är lämna tillbaks en film som vi hyrde igår.
Förresten, blev faktiskt lite besviken. Igår hyrde jag och min käresta en film, Brokeback Mountain. (alla har ju sett den, men inte vi, så....) Och det var ju inte alls så himla bra. Asså, det var inte direkt dålig heller, men det saknades nåt. Lite tråkigt.
Vet ni vad händer imorgon? Jag firar 6månadersdag med killen. O det är rätt stort, nu pratar vi ju om mig, före detta anti-förhållande människan och som har fortfarande liiiite problem att bli kallad som flickvän. (börjar dock bli lite van vid det, det är ju rätt mysigt faktiskt...) Och konstigt att vårt förhållande blev ett förhållande på början, jag blev ju nobbat första gången vi träffades. Jag småflörtar, säger saker som "jag blir ju jätte ensam om du går nu" men nix, ingen puss, ingen mobilnummer. Fine. Inte då.
Men nu ska jag försöka få mig upp ur sängen. Ha en bra dag. /puss
Jag bara undrar....
Det måste vara nåt fel med mitt hjärna, men här om dag blev jag väldigt konstigt. Jag insåg att jag är inte speciell. Jag är inte den första i killens liv. Det hade jag ju vetat så klart, men inte tänkt på det så mkt. Och när man väl började tänka på det för mycket var det inte alls så himla roligt. Inte att jag skulle vara svartsjuk, det är jag inte det lilla minsta. Men jag kände mig osäker. Och det är känsla som jag hatar.
Jag som inte ens har någon anledning att vara osäker när det gäller mitt förhållande (eller vårt förhållande ska man väl säga) Jag har ju världens underbaraste kille. Jag vet inte riktig om ni försår var jag menar, jag pratar om en person som är typ omänskligt perfekt. (kanske lite för snäll om man nu ska hitta nåt negativt...)
Nja, nu ska jag nog sluta med detta konstiga inlägget, jag vet inte riktigt vart det ska leda. Och jag tror, att jag ska fortsätta att känna mig Underbar och Älskad (av alla så klart, men mest av allt av kära sötnosen.)
/puss
Det var faktiskt rätt länge sen...
...när jag sist bloggade. Men nu ska jag bli lite bättre på det.
Veckorna som fösare var väldigt roliga. Det är alltid fel att träffa nya trevliga människor. Visst, veckorna var mer eller mindre som berg-o-dalbana, men alla sina positiva och lite tråkiga saker. Allra jobbigaste var nog det, att man märkte så tydligt att man är inte länge 19-år och orka festa varenda kväll. Till mig räckte det att jag var med på aktiviteterna under dagarna (så klart kunde man hitta mig på Etage eller på kåren några kvällar under dom veckorna) men annars var jag så trött att klarade av att bara ligga hemma o sova.
Sen har jag också börjat skolan igen. Första kursen heter Medier och förändring (kan vara att det heter också nåt annat, kommer inte ihåg, men tror att det var nåt sånt) och såååååå himla tråkigt som det är. Jurgen Habermas är inte mitt favorit författare. Usch.
Jag har också kommit på en sak. Det finns ju alltid nåt man måste ha. Nu vill jag ha akvarium och fiskar. Men. Tänk om jag tröttnar på det om en vecka (mkt möjligt...) och hur jobbigt det är att hålla på att byta vatten o plocka bort döda fiskar. Vi får se hur det blir. Jag kan dock inte tänka på nåt annat just nu, så det kanske måste skaffa akvarium, trots allt. Kanske. Suck. Det blir ju bara skitjobbigt att flytta runt med ett sånt. Inte att jag ska flytta runt så mkt just nu, men man vet aldrig.
Snart ska jag också säga hejdå till Britsen o flytta bort till Norslund. Visst blir det trevligt att bo väligt nära killen och så rätt nära skolan också, men nja. vet inte. Det är ju ingen annan som jag känner som bor i närheten. Och jag är mer eller mindre beroende av andra människor. Tänk hur sorligt det är om jag måste börja gå hem från skolan alldeles ensam. Inte kul.
Det känns lite som att ALLA skaffar kattungar. Verkligen ALLA. O jag har fortfarande inte en enda. Men jag tror, att om jag tjatar lite till så killen ger upp. Det måste finnas nån gräns på hans tålamod också. Hoppas jag iaf.
Men nu måste jag nog sova lite, för att Fröken 08 vill att vi ska på gympa ikväll. Kram.
