Jonna och Puff

Puff har nu börjat sin agilitykurs. Vi har varit där två gånger, och jag tycker att det är sååå svårt :) Framförbyte hit, bakombyte dit och då ska man samtidigt komma ihåg vilket håll man skulle springa, och även ha ordning på hunden och guida denne rätt. Skitsvårt. Men som instruktören säger, skulle det inte vara svårt, vore det inte roligt.

Puff har både stora för och nackdelar som agilityhund. Han är supersnabb och rätt säker, så han kan enkelt jobba ifrån mig. Det är ju många hundar som inte vågar lämna sin matte/husse på banan. Men att man kan skicka Puff är ju förutsättning att kunna träna, då det inte finns en chans att jag springer lika snabbt som Puff.

Nackdelen är hopphinder. Puff hoppas utan problem långhoppet och däcket, men just vanliga hopphinder tycker han är läskiga. Man ser hur han stannar och funderar om han ska hoppa eller inte, men han vågar inte riktigt. När han blir helt inne i agilityn "glömmer han bort" att han inte vågar så går det kalas bra, men för det mesta så är han osäker på just hoppen. Det hjälper liksom inte heller att när han efter en stund tvekande bestämmer sig att hoppa, så hoppar han så pass dåligt att han river hinder med bakbenen - och det tycker han är obehagligt.

Så Puff fick hemläxan att hoppa. Nu ska vi ta några hopphinder per gång, och slutar så fort han han tagit några och kör massa roliga saker efter det (samt hopphinder med nerfälda pinnar). Tur nog så tycker Puff att agilitybanan är en av det roligaste platserna i världen!

Jag funderar på om jag ska börja rita ihop det övningar vad vi kör på kursen och lägga på bloggen, mest för min egen skull så att jag kommer ihåg dem, och har de samlat på ett och samma ställe.