Kattvakt
Alla kattägarnas bloggar jag läser innehåller några inlägg om hur jobbiga katterna egentligen är. Idag fick jag en katt, inte på riktigt, men jag fick en liten kattis som vi ska vara kattvakt åt medan dess ägarna njuter under solen i Brasilien. Under första timmen undrade jag om det är försent att hitta någon annan som vill ta hand om honom under kommende två veckor. Han var helt tokig. Efter 5 minuter hittade man honom på vardagsrumsfönster där han satt och tuggade mina blommar. Sedan såg han fiskarna. Han hoppar på akvariet och håller på att sparka ner ljusrampen. Nu verkar så att han har fattat att han inte ska stå där uppe, nu går han bara runt akvariet och försöker få tag i fiskarna. Och oj så irriterad som han blir när det är glas på vägen.
Men sen blev han söt. Jag skulle gå och lägga mig en stund för att bli av med huvudvärk och orka sedan gå på franska på kvällen. Då kommer kissen och lägger sig bredvid mig. Söt.
När jag typ en timme sen satt huvudvärken fortfarande kvar. Usch. Jag skulle gå till franska men det gjorde jag inte. Jag kunde inte låsa utedörren. Mitt nyckel, som har alltid varit lite krånglig, satt fast, Det fick inte vrida varken höger eller vänster. Där var jag och håll på med låset alldeles för länge innan jag gav upp. Jag ringde till läraren bara för att berätta att jag har inte slutat även om jag inte har varit där på evigheter. Förra veckan var jag tvungen att fixa lite kläder för spexet, veckan tidigare hade vi ingen lektion och veckan före det var jag lite sjuk. Hur trovärdigt låter att man inte kommer för att man lyckats inte låsa utedörren??? Det hade kanske fungerat på lågstadiet men...
Nu ska jag alltså ha en myskväll tillsammans med katten-Kompis, som bara ligger och sover.
