Dagens besvikelse

Jag har varit helt inställd att kunna anmäla lilla Hubbe till Västerås utställningen. Tills jag märkte att de inte ha någon valpklass. Tråkigt säger jag bara!

Då får vi vänta en hel månad längre och satsa på Vallentuna och Uppsala utställningar istället.

Ny familjemedlem

Vi har fått en ny familjemedlem - en Canon 550d. Och familjens minsta hund råkade ligga precis lagom nära när matte skulle göra lite tester.

Dagens kontraster

Jag har varit sjuk och igår spenderade jag hela dagen på soffan men idag lyckades jag ta en liten promenad med hundarna (och deras husse).
Plusgrader och regn hade gjort sitt - skogen fanns stora snöfria delar och det var relativt torrt också. Första gång för Hubbe som är född mitten av november att få gå på mjukt markt.  Härligt säger jag!
Fast långt ifrån allt var tinad. Man skulle kunna tro att vi är på Isplanet på den här bilden.  Vi bor brevid ett stort hundrastområde (ett stort äng mitt i naturområdet där man få ha hundarna lös).

Valplivet

Det var länge sedan igen. Men så blir det ibland. Särskild när jag väntar på min nya kamera och vägrar att fota något innan den kommer. Men snart!

Livet hos oss rullar på. Hubbe har snart varit hos oss nästan 2 månader. En liten personlighet är han, helt annorlunda än Puff (som också är helt annorlunda än de flesta hundar). Vi hade problem att få Hubbe att sova i nätterna på början. Tills vi gjorde de som alla hundböcker varnade - lyfte han upp i sängen (nu har vi Puff i sängen redan, men jag var rädd att lille Hubbe kunde trilla ner under natten och vi har rätt hög säng). Från dag 1 han fick sova i sängen, har han inte väckt oss en endaste morgon (eller natt från den delen). Han sover gärna mellan våra kuddar, eller på kudden. Puff sover däremot alltid vid fötterna eller under mitt täcke.

Jag har haft både hundarna med mig på jobbet några dagar. Att ha en 3 åring och en 3 månaders valp i ett och samma rum där fem av mina kollegor också ska försöka arbeta kan anses vara rätt så modig. Och jovisst, det hade kunnat bli allt annat än bra. Men med lite mutor i form av grisöron och -knorr var både nästan helt tysta och stilla heeeela dagen.

Nu när våren börjar närma sig börjar hundkursfingrarna klia igen. Puff och jag går i ridhusträning med agility mars ut iaf (som det ser ut nu) och jag hoppas på att hitta någon rolig kurs efter det också. När hinderna flyttas ut får även Hubbe börja bekanta sig i agilityn i form av enkel valpagility (bland annat leka med tunnlar...).

Jag har även anmält mig Puff till rallylydnad, vilket ska bli skoj. Känner att vi behöver lite mer lydnad i vår liv och inte bara fart och fläkt i form av agilityn. Tiden rinner iväg och det ser ut att det inte bli en valpkurs för Hubbe, men han får väl gå någon form av vardagslydnad lite senare. Däremot ser vi framemot Västerås-utställningen om några månader då Hubbe precis har blivit 6 mån och kan gå i valpklass. Dock hinner vi inte med någon "riktig" inofficiell (valpklass är ju alltid inoff ändå) för att träna, med det ska nog gå bra.
Hubbe gillar samla saker till bädden. Ikea-råttor har vi i alla färger och former som ni kan se.

Det har blivit en del miljöträning för den minsta lilla, bland annat hundcafe besök och han får ju hänga med när Puff leker i hundpark (dock så får han kika under husses jacka då han är lite för liten att leka med större hundar). Han har även varit med oss när vi åker på besök hos våra vänner och träffat deras hundar utan problem. Åka bil funkar också helt ok numera. Han kan bli lite illamående, men förhoppningsviss växer det bort precis som med Puff.

Här är vi och fikar på Himmelska Hundar - klart förbättring efter ägarbytet tyckte vi iaf.

Så ser livet ut just nu - bilder kommer så fort min nya kamera har anlänt (förhoppningsviss i slutet av den här veckan). Förresten, så tycker en kollega till mig att Hubbe ser ut som en liten vargunge i ansiktet. Och faktiskt, lite så ser han ut ibland med sin ruffsig päls och stora öron.
Och det är inte alltid han ser så klok ut...

Om vi har ångrat att skaffa en till hund? Nejdå - livet känns mycket roliga numera. Inte så att det var tråkigt med bara en, men nu känns det bara ännu roligare (fast inte när jag trampar på kisspöl, eller när de får tokryck sent på kvällen när jag bara vill ligga och dega framför min favorit TV-serie).

RSS 2.0